Uppdatering & teknisk analys

Nu har det snart gått 2 månader efter vurpan på Mantorp Park. Rickard har analyserat vurpan i AIM loggen och pysslat om hojen, och jag har sprungit mellan olika sjukhus för kontroller, röntgen och annat tråkigt.

Vi kan börja med vad som hände på Mantorp sett inifrån min hjälm: Det var kval, Lukas hade pole, jag var tvåa. Jag var inne i depån för ett snabbt stopp, behövde hämta andan innan jag skulle ut och sätta det perfekta varvet! Ut igen, av en tillfällighet kom jag ut precis bakom Lukas och fick då upp ett högt tempo direkt, Perfekt! Efter ett halvt varv så slog Lukas av på gasen och jag körde om för att nu jävlar skulle jag sätta pole. Långrakan, bromsa sent, perfekt inbromsning (ni vet den där perfekta när man tror att man inte kommer att stanna förens vid polishuset i Mjölby, men sen när kurvan närmar sig så viker man bara ner hojen och inleder den perfekta kurvtagningen) Väl inne i Mjölbykurvan så hör man nästan hjärnan skrika ner till högerhanden ”för helvete, vrid på rullen” och hojen driftar ut mot vänstersidan av banan samtidigt som alla Italienska kontrollsystem försöker att behålla fästet i bakhjulet upp över krönet. Nu är det bara 3 kurvor kvar sen är pole position min! Upp över krönet, här gäller det att hålla till höger om höger om man ska kunna åka snabbt i nästa kurva, nästa kurva är en vänsterkurva som går att köra riktigt fort i men som många förare inte klarar av av olika anledningar (check på den!) Som sagt, över krönet, slickar den vita linjen, hjärnan har för länge sen skrikit till mina 2 livlinor i högerhandsken (mr bromsfinger 1 & mr bromsfinger 2) att det är dags att bromsa, av någon anledning så är det alltid fördröjning på broms signalen ner till högerhanden medan gas signalen brukar få kontakt direkt(?) Jag lägger på lite mjukt med broms för att sen direkt börja vika in hojen mot apex. Smack, filmen går av! Vurpan var ett faktum!

Jag mins egentligen ingenting från vurpan, jag har bara lite vaga bildklipp från när ambulans personalen kom och att hojen hade flugit över räcket… När jag väl låg där så visste jag inte om det var vår eller höst eller final eller träning, det enda jag hade koll på var i vilken kurva jag låg i.

Det är först på akuten i Linköping som filmen börjar rulla igen och jag börjar förstå vad som hänt.

Det där var inifrån hjälmen, som tur är har vi ju även en ”hjärna” i hojen i form utav AIM loggen, den hjärnan kan vi koppla upp mot en dator och sen analysera det vi har gjort på banan i efterhand för att på så sett hitta lösningar på olika problem. När jag skriver ”vi” så menar jag Rickard, det är han som sköter AIM hjärnan, jag har fullt upp med att sköta min!

Här kommer Rickards egen berättelse om hur hojens hjärna har upplevt detta:

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

Data analys av Mantorps kraschen

Då har jag Mecken (Rickard) analyserat den data som vi loggat medans David kör.

Där kan vi se hur fjädringen arbetar, spårval och splittider på banan, hur bränsleblandningen ser ut för varje cylinderbank med mera.

Med den informationen kan vi sedan se hur David kört på banan vilket spårval som kan vara ett par tiondelar snabbare för att han t ex bromsade senare på ett ställe

eller om motorn vill ha mera bränsle på en viss växel vid ett visst gaspådrag.

Mycket bra och lärorik data att analysera och tolka för att kunna göra ändringar som ger snabbare varvtider!

Den data jag fått fram från kraschen på Mantorp är den att när David kommer uppför krönet före ”Lundh kurvan” med en GPS hastighet av ca 205km/h och skall börja bromsa så är trycket på framhjulet väldigt lågt och när bromstrycket (gul linje) stiger så börjar framhjulet(blå linje) att tappa hastighet och på ca 1 sekund så har framhjulet tappat ca 60km/h i hastighet mot bakhjulet (röd linje) och en krasch är ett faktum.

/Mecken

……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………….

Jaha, 205 blås av banan. Obra!

Jag uppskattar den proffsiga hjälp jag fick inne på akuten i Linköping. Jag själv ville helst bara ta en taxi därifrån så fort jag kom in och just för stunden så ville jag helst inte lyssna när det ena trauma teamet efter det andra kom och presenterade sig. Men jag blev övertalad att stanna en stund och efter ett tag när dom förklarat för mig att min kropp hade fått utstå en del dåligheter så kunde jag också ta mig lite tid att känna igenom kroppen och kunde just då konstatera att jag hade faktiskt rätt så ont, överallt!

Jag fick åka fram och tillbaks i olika rum och fick träffa en hel del olika sjukhuspersonal och alla var rörande överens om att jag haft en jäkla tur! (enligt min mening så hade jag haft tur om framhjulet hade kunnat ha samma hastighet som bakhjulet kurvan igenom…) Inget var brutet och jag fick ligga kvar över natten. Några sköna piller var min kost under natten och dagen efter så fick min mamma komma och hämta mig från sjukan. Under bilresan mot Mantorp så sa faktiskt inte min mor ett enda ord om att det kanske skulle vara dags att lägga hjälmen på hyllan, förmodligen för att hon är en klok mamma och visste att jag inte skulle vara så mottaglig för det just då.

Men som sagt, nu har det snart gått 2 månader och jag har fortfarande väldigt ont. Första månaden gick väl okej, smärtstillande piller och vetskapen om att alla sår läker håller humöret uppe. det var jäkligt trist att missa racet nere på Knutstorp och Falkenberg men så är det i den här sporten! Men nu? 2 månader och fortfarande ont! Efter ett par veckor och en viss övertalning från min sambo så knallade jag iväg till en doktor som skickade mig vidare på diverse röntgen. Jag har röntgat det mesta i ryggen och en del av högerhanden. Själv har jag varit ganska säker på att det har varit några revben som fått stryk i ryggen och som alla vet så är det sånt som går över med tiden, det gör bara lite olika ont tills dess..

Men nu har läkaren hört av sig efter analys av röntgen bilderna. 2 diskar trasiga i ryggen!! Inte undra på att jag inte har kunnat sova på nätterna! Så nu ska jag vidare på någon form utav specialist undersökning för ryggen och även en extra röntgen av båtbenet i handen då läkaren misstänker ett brott eller någon annan form av defekt där.

Inget kul är det i alla fall…

Nästa helg är det race i Linköping, sen veckan efter midsommar så är det race på Mantorp. Lika säkert som att asfalt är hårt och att ryggar är mjuka så missar jag dom 2 racen!

Nu är det bara att fokusera 100% på att få ordning på ryggen (jag vet inte riktigt än vad diskar är eller hur man blir bra, bara att det gör för jävla ont) det får väl ta den tid det tar, men förhoppningsvis så är jag snart tillbaks på banan!

Trevlig sommar till alla racefans!

/ David

Kommentarer

7 kommentarer till “Uppdatering & teknisk analys”
  1. Peter Gudmundsson skriver:

    Riktigt trist David!
    Har själv en disk i ryggen som har jävlats en del, goggla på nätet så skall du finna mer om diskarna!
    Skulle tro att det viktigaste för dig är att börja med sjukgymnastik om du inte redan varit hos en sådan.
    Båtbenet, om det är av, kan ta upp till ett halvår innan det är helt bra, segt som …!
    Du är en frisk fläkt på banan så krya på dig och kom tillbaka!

    Häls Peter Gudmundsson

  2. Rachid skriver:

    Kämpa på David! Du är saknad!

  3. Mattias skriver:

    Det viktigaste är att bli frisk!!! Sedan stark och sedan komma tillbaka bättre och snabbare än någonsin! Krya på dig!

  4. Anders skriver:

    Inte roligt att läsa (eller jo det va roligt skrivet) Håll ut och krya på dig, det mesta läker även på en gammal man. // Anders

  5. Sandstream skriver:

    Trist läsning David men kämpa på! Du är en frisk fläkt!

  6. Peter o Frippe skriver:

    Aj fan ,det var inge vidare..
    Krya påre´i lugn o ro.
    Det kommer en ny säsong 2013 ,du får se till att vara igång då.

    /Peter

  7. Riktigt surt detta…
    Nu får du fokusera på att bli frisk, bli farsa och ta hand om dig själv å familjen! Det kommer ju fler säsonger! Krya på dig!

Vad tycker du?

Skriv gärna din kommentar här ...
och om du vill ha en bild tillsammans med din kommentar så kan du skapa en gravatar!